En av nyckelrollerna i vårt projekt är vår projektledare, RoseMarie Hellén. Vi bad henne skriva några rader kring de tankar hon har kring projektet.

Läppe är en attraktiv ort

Sedan 2008 bor större delen världens befolkning i städer eller tätorter, det var ungefär då det tippade över och större delen av mänskligheten blev urban. I Sverige har mer än 80% av invånarna bott i städer och tätorter sen 1970-talet.

Det här påverkar också den landsbygd vi bor i och även Läppe. Som jag uppfattar det är Läppe inne i en pågående process där byn växer och får fler invånare och hus.

Det är en process som har pågått under några år men det börjar bli tydligare att Läppe inte är den glesa landsbygd det varit tidigare utan mer av ett samhälle.

Läppe är en attraktiv ort att bo i tack vare sitt läge och den trivsamma miljön.

Imponerad över engagemanget

Eftersom jag bor på Vinön har jag under många år följt det som händer i Läppe och varit imponerad över att det engagemang som finns i bygden.

Det engagemang som finns har fortsatt trots att det inte finns en samlingpunkt där man kan ha möten och förvara gemensamma saker, det här gör engagemanget ännu mer imponerande.

Det är fantastiskt roligt att få vara med på den resa som är igång för att kunna skapa en samlingslokal som kan gynna så många i bygden.

Samlingslokaler uppmuntrar till kreativitet och möten

Eftersom jag själv i stort sett är uppväxt i Vinöns samlingslokal vet jag hur oerhört bra det är med fysiska byggnader som möjliggör samvaro och uppmuntrar till den. Samlingslokaler uppmuntrar till kreativitet och möten mellan olika slags människor som kanske annars inte skulle träffas och umgås.

Projektledare som smörjmedel

Det var väldigt tydligt redan från början att gruppen som jobbar med byahus och bostäder egentligen inte behöver en projektledare, utan mer av en projektkoordinator de behöver någon som håller ihop arbetet och underlättar det.

Det finns ledare och starka personligheter i byalaget och jag har egentligen bara behövt ställa små frågor ibland, fyllt i en del papper och tagit fram underlag. Sen har jag för all del skrivit en väldig massa minnesanteckningar.

Jag har förmånen att fungera som smörjmedel som gör processen lättare, det stora arbetet gör byalaget själva.

Att skapa en samlingslokal med de tillhörande bostäderna är lika mycket ett mentalt arbete som det är ett fysiskt. I det mentala arbetet har det blivit väldigt tydligt att kommunikationen ut till alla i Läppe nästan är det allra viktigaste. Att ha en tydlig målbild och kunna kommunicerat ut den är det stora arbetet.

En pandemi gör inte processen lättare

Att det i världen pågår en pandemi gör inte processen lättare, men den pågående pandemin påverkar oss och visar oss att det verkligen behövs rymliga samlingspunkter.

Pandemin visar oss också att det går alldeles utmärkt att bo och jobba på landsbygden. Den skapar också ett behov av utökad service på landsbygden.

Jag har under tre år studerat till samhällsplanerare med inriktning mot hållbar utveckling. Jag har, med viss uppgivenhet, kunnat läsa mig till att det går trögt med hållbarheten i större delen av världen.

Med hållbarheten i ryggmärgen

Men i Läppe där sitter hållbarheten i alla dess dimensioner i ryggmärgen. I den förstudie som genomförs har man från början tänkt på att skapa sociala system som ska underlätta för människor. Man skapar ekonomiska ramar som ser till att man bygger in stabilitet som ger förutsättningar för att driva byahuset och bostäderna. Dessutom skapar man miljömässiga fördelar med smarta energilösningar.

Det här ger hopp om att hållbarheten i det mindre skalan ska tippa över och ge avtryck i den större samhällsstrukturen.

Förstudien börjar gå mot sitt slut men den stora resan mot ett byahus och tillhörande bostäder har bara börjat.

Text:
RoseMarie Hellén